In The Sixties

60 fyllda! Redan? Hur gick det till? Vad händer nu? Ja det är det jag ska försöka ta reda på! Välkomna att följa med på resan in i en för mig okänd och delvis ovälkommen ålder! Men alternativet är ju ingen höjdare heller så det är väl bara att gilla läget:)

Puh vilken dag!

Publicerad 2012-11-20 20:52:00 i Allmänt,

Puh...äntligen sitter man i soffan...! Den här dan blev verkligen en blandad kompott...eller kompost vilket man nu vill kalla det...
 
Den har innehållit allt från polisingripanden till tårtkalas. Det förstnämnda tänker jag inte gå in närmare på, men jag vill ändå påpeka att jag själv inte var det minsta misstänkt den här gången....sen blev det lite smarrig tårta som bästa jobbarkompisen Ingrid snott ihop. Känns lite gött att åka snålskjuts på andras tiggerier måste jag säga;)
 
Förutom tätt med lektioner hann vi också med ett arbetslagsmöte om våra lokaler. En klar majoritet av arbetslaget vill antingen flytta upp till universitetsområdet eller C-huset. Ett par personer vill helst stanna i A-huset. Ingen vill upp på tredje våningen. Enligt uppgift från ledningen är inget bestämt än och en lokalgrupp ska bildas med både personal och elever. Fortsättning lär följa...
 
Efter det aningen för långa arbetslagsmötet blev det superstress för att hinna hem och äta lite före styrelsemötet i Lubbe Nordström-sällskapet. Men, när jag kom till vårt eget rum, Lubbe-rummet, på Sambiblioteket var det tillbommat och mörkt. När jag kom hem igen upptäckte jag att jag hade missat att mötet var flyttat till nästa tisdag. Så himla typiskt mig. Efter det började jag köpslå med mig själv om jag skulle sjunka ihop framför tv:n eller ge mig ut och springa några kilometer. TV-fåtöljen kändes väldigt lockande men så kom jag att tänka på den goda tårtan som har en envis förmåga att limma sig fast runt midjan i form av muffinsmidja, volanger, kärlekshandtag eller vad man nu väljer att kalla de där söta...nåja...extrahektona runt mitten...
Vem tackar nej till en sån smarrig tårta? Tacktack bästa Ingrid...även om det inte får bli nån vana för min del..läs muffinsmidjan...:) Och titta också vilket otroligt fint fat!
 
 
Det blev fyra halvtunga kilometer på småfrusen väg till slut. Lite småhalt. Men nu är det gjort:)
Nu har jag alla mina tre döttrar här som provar peruker och skrattar och pratar. Mysigt!
 
                                                                                Ha det gott! A-C
 
 
 
 
   

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sannaelia

Fyrabarnsmamma, journalist, medielärare, singel för tillfället, levnadsglad, positiv, romantisk (lite i alla fall), galen (periodvis), fantasifull, sportig (jo lite), lat, energisk, pratsam, tyst, social, ensam, livlig, lugn och levande...

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela